Offeranod; en inte oviktig detalj.

Sent i går kväll skrev jag en att göra lista till bloggen. Men postad och klar insåg jag att en liten men viktig detalj glömts bort. Jag kom på det när jag borstade tänderna. Vi talar om en offeranod.

En plugg med tillhörande offeranod som bara för någon dag sedan medverkade i denna blogg. Sedan ett halvårstid ligger denna plugg o offeranod i mon necessär. Att jag kom på den när jag borstade tänderna var egentligen inte så konstigt.

Gårdagens inlägg skrevs halvliggandes i en säng postades och sedan gick jag in och borstade tänderna. Jag befann mig på ett hotell. Hotellrummet var litet. Så litet att det i princip inte rymde mer än en säng och ett mindre badrum. Där fanns varken stol eller bord.  För gästen återstod att lägga sig på sängen och att använda den som sin mobila arbetsplats.

Offeranod i necessären

Sagt och gjort. Efter att skrivit dagens inlägg var det alltså läggdags. Jag tryckte in mig på det minimala badrummet och insåg att förutom tandborste och tandkräm hade jag en liten men inte obetydlig plugg liggandes i necessären. Där har den legat sedan höstupptagningen.

Saken var den att när pluggen i samband med sommarens äventyr lossnade noterade jag att offeranoden var tämligen illa anfrätt. Den behövde bytas. När jag någon månad senare tog upp båten nöjde jag mig inte med att bara lossa pluggen och tömma värmeväxlaren på sjövatten, utan stoppade pluggen i fickan för att komma ihåg att köpa en ny under vintern. Väl hemma kan jag tänka mig att jag tömde fickorna innan jag la byxorna på tvätten i korgen som ligger i badrummet. Och för att undvika att plugg och offeranod städades bort, vilket lätt kan hända om man lägger den på handfatet stoppade jag den på ett ställe där den får ligg i fred. Necessären.

Så medan moderfartyget har legat på land har den lilla pluggen fått följa med Shihiros skeppare på en rad resor inom och utom landet. Den har därmed blivit riktigt berest under vintern.

Inlägget En offeranod i necessären #blogg100/10 dök först upp på Lustbåt.

I dag är det en sån där bilddag

I dag blir det bara en bild av Chihiro

Inlägget Bara en bild #blogg100/21 dök först upp på Lustbåt.

I morgon är det april och snart ska båten i sjön.

I morgon är det april. Den fösta riktiga vårmånaden. Snart är det dags att göra båten klar för sjösättning. De senaste åren har det inte riktigt blivit som jag tänkt mig. Av olika anledningar har det dröjt långt in på sommaren innan Chihiro kommit i sjön,. Men i år ska det bli annorlunda.

Jag skulle vilja ha henne i sjön redan i början av maj.  Men innan dess är det lite att fixa. Somliga saker kan göras när hon ligger i sjön men andra måste faktiskt göras innan. Den gamla toaletten ska ut och det ska göras plats för den nya.  Skrovet ska vaxas, Det blir ett enkelt jobb nu när jag ha el på uppläggningsplatsen och kan använda maskin. Däck och överbyggnad kan däremot vänta tills hon är i sjön.

Planen är att hon ska få ett extra oljebyte, men det liksom nya filter får vänta tills hon är i sjön, däremot ska impellern bytas. Ja så kan jag fortsätta. Men jag tror jag börjar med att ta en tur ut och bara tittar till henne….kanske redan I morgon.

Inlägget I morgon är det vår #blogg100/31 dök först upp på Lustbåt.

Pirat eller original, det är frågan.

Snö och nära noll. Långfredagen inböjd varken till arbete i trädgården eller hamnen. Det fick bli pyssel inomhus i stället. Jag roade mig med att jämföra priser på ett antal motortillbehör; original- och piratdelar. Sådant som kan behövas bytas titt som tätt i samband med service. Och att kolla priser var nog ett lönsamt litet gör-det-själv-projekt.

Jag tänker vare sig ge mig in i någon diskussion om kvalitet på piratdelar eller om det är moraliskt riktigt att gynna dem som bara har bäst säljarna i sitt sortiment. Jag nöjer mig med att konstatera att den som väljer att köpa billiga ”piratdelar” kan i mitt exempel spara över 800 kronor i jämförelse med originaldelar, som blir nästan tre gånger så dyra.

Prisskillnaden på sådant som bränslefilter, oljefilter, luftfilter, impeller och anoder är stor, även om det sannolikt är tämligen lika produkter. Det finns med andra ord pengar att spara för den som är lite om sig och kring sig. Noteras bör dock att de flesta leverantörer tar ut någon form av fraktkostnad. Det kan alltså vara lämpligt att köpa så mycket som möjligt på samma ställer.

Att hitta piratdelar.

För att göra jämförelsen har jag utgått från de förteckningar som finns med Volvo Pentas originaldelar på Marinepart Europes hemsida. Deras produktnummer har jag utgått ifrån när jag letat delar hos andra leverantörer. Oftast kan man nämligen söka på VP:s produktnummer och då finner man produkter som ”ersätter Vp original nr. xxxxxxx”. Men i bland har jag gått på beskrivning (Biltema använder tex inte Pentas originalnummer)

Jag vill dock slänga in en liten varning. Tabellen ska ses som ett exempel. Jag kan varken säga något om de olika produkternas kvalitet, garantera att de är rätt delar. Dessutom kan det finnas några korrekturfel. Ska du beställa delar till din motor rekommenderar jag dig att själv noga kolla så att du verkligen beställer de delar du vill ha, vare sig du köper original eller piratdelar.

Klicka och läs jämförelsen härTAMD31B servicedelar2017

Inlägget Piratdelar eller original? #blogg100/46 dök först upp på Lustbåt.

Nimbus 2600 skrov

Gårdagens inlägg publiceras först i dag på grund av problem med uppkopplingen.

Inlägget Bara en bild #blogg100/51 dök först upp på Lustbåt.

Den här sidan är en sida med bilder av och med vår Nimbus 2600 Chihiro.

Förtöjd vid bryggan

Vår Nimbus på väg genom sensommarkvällen utanför Tynäs

TAMD31 i all sin prakt

Köket med sin nya lucka i Plexiglas där det en gång satt en ugn

Kuddrum aka akterhytt

Bordet i doghouse

I dag blir det bara en bild av Chihiro

Hunden på sin favorit plats i båten.

En översikt av våra profilprodukter. Den babyblå sjösäcken har aldrig varit vackrare.

Två experter i mottorrummet

Inlägget Nimbus 2600 bildsida dök först upp på Lustbåt.

Ännu en båtsäsong och Lustbåt är tillbaka.

Lustbåt har varit tämligen tystlåten det senaste året. Även om det började bra med jolle segling redan i april, var förra året inte någon vidare lustbåtssommar, Det blev ingen båtsäsong att tala om.

Ett snöpligt motor fel och Stora Nimbusen blev liggande på land. Och varannandags väder gjorde att Pokusen inte heller kom i sjön.

-Så hur blir 2018 då?
-Det blir bra. Lite försenat men bra. Isen låg till halva april så jollarna fick hålla sig på land längre än i fjol. Men ändå, sista veckan i juni ringde till sist båtreparatören och berättade att delarna som varit restnoterade hos Volvo Penta hela våren äntligen kommit och nu var skruvade på plats. Ett par dagars laddande av batterier, lite hjälp från klubbens duktiga kranskötare och så var man äntligen i sjön och  ännu  en båtsäsong tar sin början även för stora Nimbusen.

Ännu en båtsäsong

Efter ett år på land det var en speciell känsla att sjösätta. Motorn startades och  genomföringar kollades. Den fick gå på tomgång en stund och en extra koll under durkarna innan vi la ut. Hur skulle det gå nu? Skulle mina värsta farhågor besannas, skulle det bara småtrilskas, eller väntade kalamiteter som man inte ens kan föreställa sig?

Det ska medges att det pirrade rejält i magen. Men undan för undran ersattes det nervösa pirrande av dieselmotorn välbehagliga vibrationer i takt med att vi rundade bruket och sedan gick in i älven. Och kanske blir läsaren besviken att vi kom hem utan några mer spännande incidenter än att vi hörde kölen smeka sandbotten i älven där vattenståndet börjar bli högsommar lågt.

Stay Tuned.

Inlägget En ny båtsäsong med lustbåt dök först upp på Lustbåt.

Plattan ger plottern en tuff match.

En platta i stället för plotter? Kan det vara tidens melodi, eller är det inte bara en fluga? För ombord krävs väl en riktig marinplotter och inte en tramsig surfplatta från radiohandlaren.

För inte så många år sedan stod striden mellan papperskort och  plotter med GPS. Vem som vann den striden vet vi.
Kartor är trevligt, men jag har sagt det förr: Tekniken fungerar och chansen att hamna rätt med död räkning och triangulering är inte speciellt stor. I alla fall inte i jämförelse med positionsbestämningen som du får av din telefon.  Men nu handlar det om plotterns vara eller icke vara.

 Plotter eller platta, det är frågan.

Jag råkar vara ägare till  två inte helt nya, men fullt fungerande plottrar. Däremot har jag inte sjökort för de vatten jag normalt befar. Att datera upp och köpa nya är grymt dyrt. Mer prisvärt är att slå till på ett plotterpaket med sjökort inkluderat. Enligt samma logik är det då lika bra att lägga på ett par tum på skärmen för några tusenlappar och sedan några till för en givare till det inbyggda ekolodet…  Vips har man då betalat tio papp för en apparat som man egentligen inte alls har någon nytta av när färden ändå för det mesta går till någon av de kända badholmarna.

Plattan i båten!?

Så innan jag slog till på en ny plotter kollade jag vad en surfplatta skulle kosta. Efter lite letande hittade jag en Lenova platta  som var hyggligt robust och IP52  certifierad, (vilket innebär att den ska klara tio minuter regn och vara dammtät). Den slog jag till på och efter inköp laddades plattan med Eniro på sjön som i pro versionen kostar 180 kronor per år. Därmed hade jag en navigator med tio tums skärm och kort för i runda slängar två tusen kronor.

Funkar det?

Ja, är det korta svaret på frågan. Det funkar utmärkt. Eller i alla fall helt OK och enligt förväntan.

Men först ska sägas. Tänker du köra Eniro appen är det Pro versionen som gäller. Den visar fart, positon och du kan lägga in rutter och den har tracker.
Dessutom kan den ladda ned sjökort så att du har korten i plattan även när du är off-line, och så länge du har mobiltäckning har du AIS täckning . Dvs. du ser båtar kring dig som har AIS. Allt det här är funktioner som du behöver för att kunna använda den som plotter, men som saknas på gratisversionen. Den är med andra ord är en leksak.

Finns det inget att klaga på? Så klart, en surfplatta är en platta och inte en navigator. LJusstyrkan på skärmen är klenare än en på plotter.  Och så är batteriet lite känslig för värme. En solig eftermiddag stängde den helt sonika av sig. Självklart så kan man inte doppa den i vatten som riktig plotter. Har man inte en ruffad båt är ett vattentätt fodral en god investering.

Dessutom kan man använda den som en surfplatta, och som synes gick det utmärkt att titta på fotblolls VM genom att köra internetdelning från telefonen. TV antenn i gösstaken käns också plötsligt ganska ålderdomligt.

Ingen riktig plotter

På samma sätt är det med Enior på sjön.  Den är inte en komplett plotter.  Den har bara ett visningsläge och det är sjökort sett uppifrån. Det är optimalt. Sökfunktionen är dessutom lite klen. Du kan inte ange koordinater och att söka efter, orter öar eller andra geografiska platser är en tämligen osäker funktion. Söker du på ”Lurö” visar Eniro På sjön på en plats någonstans på Västgötaslätten. Däremot  går det utmärkt att söka ”företag och tjänster” ur Enios  register, men det är väl inte därför man har ett navigationsprogram.

Vidare säger man att appen ska gå att dela mellan olika enheter tex. platta och telefon. Men det funkar bara så länge du använder samma operativ, kör du som jag en Androidplatta och en I-pone ja då fungerar det inte. Eniro har en förklaring men i ärlighetens namn låter den en smula krystad,  Jag gissar att fler än jag ör jag till exempel både Booking och Facebook mer än en plattform…

Så sammanfattningen blir, Eniro på sjön och en surfplatta funkar utmärkt och kan nog för de flesta ersätta en plotter.

Inlägget Plattan i båt(t)en – Eniro på Sjön dök först upp på Lustbåt.

Svenska Nimbus och Nimbus 2600 är båtar som är uppskattas även i Norge.  Många Nimbus båtar har funnit sin hemma hamn där under åren, och under många år gick därför en konvoj med båtar från Göteborg till norska Vestlandet. Men självklart har det också skrivits massor om Nimbus  båtar i norsk båtpress.

I sommar hittade jag den här testen hämtad från norska tidnignen Båtmagasinet anno 1987.  Som läsare får man ta del av nästan idel lovord när skribenten ger besked att den är fullt i klass med båtar som Tresfjord 29 och Saga 27.  Arikeln är kopierad för bra många år sedan, innan en kopiater klarade så mycket gråskalor, men avslöjar ändå att förfataren Ingvar Johnsens är förvillande lik Helge Uggla.

Denna sida är publicerad i Lustbåts Dokumentarkiv om Nimbus 2600

test Nimbus 2600 (1/4)

test Nimbus 2600 2/4

test Nimbus 2600 3/4

test Nimbus 2600 4/4

Inlägget Norsk test från Båtmagasinet no. 7/87 dök först upp på Lustbåt.

Hur mycket drar hon?   Det är frågan som alla båtägare får men få kan svara på
Ska vi gissa att det var 1987 som Volvo Penta gjorde denna testrapport. Där kollades hur mycket en Nimbus 2600 drar.  Numret på den är i alla fall 16-87. Båten på bilden minst en 86a. Och att den är gjort före GPS:ens intåg kan man ana då hastigheten mätts med radar.

Hur som helst så placerades en person till rors i en Nimbus 2600 bestyckad med en TAMD 31 motor, Sen mättes vad man fick ut i fart och förbrukning på motorvarv mellan 2000 och  3 950 r/min och det skrevs en testrapport.  Som läsare av den kan det noteras att vare sig 3950 rpm eller farter över 20 knop är så mycket att eftertrakta i en NImbus 2600. Roligare och  mer matnyttigt vore att veta vad hon drar i farter under tio knop men….

Ändå kanske man inte ska förlita sig för mycket på resultaten. Volvo Penta är i alla fall tydliga med att tala om att testrapporten inte rapporterade något annat än vad som mätts upp  vid just det aktuella tillfället.

Testrapport från Volvo Penta om en Nimbus 2600 med en TAMD 31a.

Detta inlägg är publicerat i Lustbåts Dokumentarkiv om Nimbus 2600

Inlägget Testrapport från Volvo Penta dök först upp på Lustbåt.

En sista tur innan det är dags höstupptagning

Så tog båt säsongen 2018 slut. Som vanligt blev det inte som man tänkt sig, Först i juli strax innan vi skulle åka bort, kom Chihiro i sjön. Och efter månader med högtryck blev augusti vädret ostadigt, september en högst ordinär höstmånad och sedan var det dags för höstupptagning.

Men det finns inga skäl att vara besviken får årets sista tur blev en fin vink om kommande somrar. Andra helgen i oktober var vikt för höstupptagningen. Egentligen hade planen varit att ta upp redan veckan innan men friska vindar gjorde att vi väntade en vecka, och det var tur.

Vatten fattigt

Från hemmahamnen i Mariebergsviken finns två vägar till kranen och uppställningsplatsen hos Skoghalls båtsällskap. Antingen rundar man hela Hammarö, vilket är en resa på drygt 15 sjömil, eller vilket är vanligast och närmare, väljer man att gå genom älven på en knapp timma i fem knop.

Det var inte först gången det är lite vatten i älven. Mer än en gång har jag med dunkade hjärta känt kölen glida över älvbotten, fått göra ett omtag och backa för att hitta fritt vatten. Men efter årets torra sommar värre än så och det tog stopp strax nedströms Jakobsbergsbron. Det fick bli att vända tillbaka och ta vägen runt Hammarö.

Att backa rakt i strömmande vatten är inte helt enkelt. Lite ström på bogen och hela båten vill ställa sig på tvären! Att backa en båt rakt i grunt strömmande vatten är direkt otrevligt, speciellt när man blev tvungna att backa drygt hundra meter innan  vi ens kunde vända båten. Så smal var strömfåran.

På sjön och höstupptagning

Torsatt och betäckt med presenning

Men sedan fick vi en fin tur. Smult vatten och strålande höstsol. Hade vi vetat, hade vi bunkrat med mackor och kaffe. Nu fick vi nöja oss med chokladbitar och den flaska cola som var kvar ombord.

Samtidigt blev det en riktig test av plattan och Eniro på sjön appen. För första gången blev den med på vatten där jag egentligen inte behöver den. Den fungerade bra. Det är enkel att lägga in en rutt när man bara kan klicka på skärmen. Och under gång visade den avstånd och bäring till nästa waypoint samtidigt som den intelligent insåg att den passerats även om man gick lite vid sidan om.

Ändå finns några bockar i protokollet. Jag saknar en 3D vy, inte för att se sjökortet i 3D men det är bekvämt att hålla kurs och köra på linjen i den vyn. Sedan är utrustningen tyvärr inte helt stabil. För mycket zoomande var inte helt populärt, då stängde appen sig till slut.

Om det beror på appen eller plattans ska jag låta vara osagt. Men sammanfattningsvis vill jag säga att ”Enior på sjön” i en platta är betydligt trevligare än en liten plotter som är tre gånger så dyr och det lovar gott.

Mer som lovade gott var att med sol och ljumma vindar kändes nästan för tidigt att ta upp båten, eller i alla fall ett bra skäl att redan börja längta till nästa båtår.

Inlägget Ett par ord om höstupptagningen dök först upp på Lustbåt.

Gamle ägaren hade gjort ett gediget jobb. Den gamla skrovbeklädnaden var bytt men i sällskap med den hade också all belysning i hytterna åkt ut. Efter några års funderande  har jag gått från ord till handling och nu är ny LED-belysning på plats.

Interiör från förpiken med ny LED belysning

Från början var min tanke att montera armaturer med LED-glödlampor på ungefär samma sätt och ställen som det varit i original Men dottern sa det borde göras modernare, som en ”båtmässebåt”. Efter att sonderat i varuhus och på webben blev det till slut Rusta och IKEA som vann upphandlingen och fick vara huvudleverantörer. Vanliga standard prylar och Jag klippte av sladdar till transformatorer och ersatte strömbrytare för inomhusbruk med dragströmbrytare. Det kanske inte håller i evighet men LED-system lär inte bli dyrare.

LED-belysning på toan

Ett sett med fyra små LED-puckar från IKEA var första inköpet. Två av dem kopplades i hop och sattes med en sladdkanal upp i taket på toan. I ett första försöket med medföljande dubbelhäftande tape. Det funkade inte. När solen gassade och det blev varmt släppte den. Det blev till att skruva fast lamporna. Inte helt lätt att först borra genom den mjuka vinylen för att sedan göra ett litet märke i glasfiberplasten för att fästa skruven.  Ett varv målartejp på borren fick fungera som stopp. Sladden drog jag i en liten fyrkantig kabelkanal i tak och på vägg ned till tvättställskommoden. Innan för den använde jag en lite enklare variant från Clas Ohlson, inte så snygga men lätta klippa i små längder.

Akterhytten

LED belysning i akterhytten

I original har 2600ans akterhytt bara en liten sänglampa med frostad glas/plast som andas husvagnssemester anno 1980.  I min version med LED-belysning satte jag de resterande puckarna i taket. Lite jobb att demontera innertaket men det var det värt. Klurigare är att hitta någonstans att sätta strömbrytaren, liksom dra sl0add och montera strömbrytare i skåpet. NImbus inredningen är väldigt  grundligt hopsnickrad och inte tänkt att demonteras.

Förpiken

Teaklisten skruvad på metalltungorna

Skulle jag sätta upp en eller två standard lampor i förpiken?  Knappast, jag har sett sådana lösningar och de ser rätt trist ut. Men av någon obegriplig anledning sticker det ned några metalltungor från taket på skarndäckets undersida som möjligtvis kan användas för att slå huvudet i.

Där föddes tanken. Jag gjorde i ordning ett par teaklister och skruvade dem från baksidan mot metalltungorna. Till det köptes två sett om tre LED-lister vardera och en lös att ha över stick-kojen. (Rusta fick bli leverantör för att de hade möjlighet att köpa extra lösa LED-lister.) De monterades på teaklisten men på några ställen fick jag sätta små träklackar för att komma förbi tungorna. Dessutom fick jag skarva lite sladd här och var så att allt kunde kopplas till en och samma strömbrytare.

USB uttag för laddning och läslampa

Pricken över blev USB-kontakten  över ena kojen som förutom att funka som laddare blir kontakt för en läslampa med USB uttag.

Den extra LED-listen över stickkojen.

Inlägget LED-belysning för ljus i kajutan dök först upp på Lustbåt.

I somras nosade jag rätt på en gammal test där Volvo Penta mätt fart och förbrukning på en TAMD 31a i en Nimbus 2600. Men hur fort går det på riktigt? Här kommer Lustbåts egen testrapport. 

Volvos rapport är gjort med största omsorg: Lufttryck och temperatur mättes och angavs på tiondelen och farten mättes med radar. Allt med närmast vetenskaplig precision. Dock med förbehålletatt resultat bara gäller för testbåten.

Lustbåt vill inte vara sämre. Därför noteras för den vetgirige att temperaturen var behagligt badbar (över 20 grader). Att det låg ett högtryck över landet  samt att farten som mättes med en GPS självklart inte  heller gäller för något annat flytetyg än testbåten. Men i motsats till Penta började vi att mäta vid makliga 1000 r/pm, samtidigt som vi avstod från att köra fullgas. Det känns helt enkelt som en rätt dålig idé att försöka knäcka 20 knop med en 2600a.

Testrapport

• RPM                             Lustbåts test              Pentas test
  • 1000                         4,3 knop                     ej mätt
  • 1500                         6,0 knop                     ej mätt
  • 2000                         7,2 knop                     ej mätt
  • 2500                         8,8 knop                       8,4 knop
  • 3000                       12,8 knop                     13,4 knop
  • 3500                       16,6 knop                     18.0 knop

Lustbåt var snabbast vid 2 000 varv men sedan drog Pentas test i väg. Hur det kan blivit så kan man fråga sig,  Kanske såg de till att ha akterlig vind och ström, eller så jobbade med trimtabsen, och fick till några extra knop på grund av det.

Inlägget Hur fort går en Nimbus – testrapport 2 dök först upp på Lustbåt.

I dag tjänar vi en slant utan att lyfta ett finger, när Lustbåt bjuder på sitt bästa spartips. Har du liksom jag ägnat timmar och möda åt att göra rent skrovet? Och då pratar framför allt om det där bruna fältet strax ovanför vattenlinjen. Men nu är det slut på lidandet. Lustbåts lösning heter oxalsyra. Oxalsyra rengör vattenlinjen och vips är skrovrengöring något som i det närmsta sköter sig själv.

Såpa, Autosol, båtschampo, cleaner, vax… you name it. Jag har provat det mesta för att rengöra vattenlinjen. Så smått har jag börjat snegla på de där specialprodukterna som kostar tre fyra hundra kronor litern, när en röst i mitt öra viskade ”oxalsyra”.

Efter en cykeltur till färgaffären hade jag bytte en dryg hundralapp mot en plast burk på ett kilo med ett vitt pulver som såg ut ungefär som citronsyra. Med det gav jag mig ut till vår Nimbus 2600 som låg och vilade sig på uppställnings plan. Jag tog sikte på vattenlinjen under badbryggan som jag bestämt skulle få bli försöksyta.

Efter en cykeltur till färgaffären hade jag bytte en dryg hundralapp mot en plast burk på ett kilo med ett vitt pulver som såg ut ungefär som citronsyra. Med det gav jag mig ut till vår Nimbus 2600 som låg och vilade sig på uppställnings plan. Jag tog sikte på vattenlinjen under badbryggan som jag bestämt skulle få bli försöksyta.

Hur blandar man oxalsyra?

I en liten pyts blandade jag en och en halv deciliter vatten med tre teskedar oxalsyra. Tänkte att en tioprocentig lösning var en bra utgångspunkt. eftersom den ättika jag brukar göra rent båten med inombords håller cirka 12 procent. Det visade sig fungera!

Hur gör man?

Jag torkade av med en våt trasa, och sedan penslade jag på min oxalsyrelösning. Tog en före bild, och sedan väntade jag en stund. Efter några minuter gick jag tillbaka för att se om något hänt. De hade det. Det var borta. Det fula bruna fältet ovanför vattenlinjen var puts väck.

Sedan sköljde jag med vatten, och fortsatte med resten av båten. Svårare än så var det inte. Efteråt har jag fått tipset att använda en blom eller en tryckspruta och gå över hela skrovet. Det är säkert en bra idé.

Vad kostar oxalsyra.

En burk på ett kilo kostar mellan drygt en och knappt två hundralappar i färgaffären. Blandar du en tioprocentig lösning blir priset mellan tio och tjugo kronor per liter. En liter räcker till väldigt mycket båt. Och gör du en femprocentig halveras priset.

Det kan du jämföra med de vattenlinjerengöringsmedel som säljs båttillbehörsbutikerna. En halvliter i en sprutflaska kostar från 300 kronor litern och uppåt. Och tittar man på innehållsförteckningen så består det av i princip inget annat än, ja just det, en femprocentig oxalsyrelösning.

Och med ett snabbt överslag räknar jag ut att du genom att göra egen tjänar i runda slängar sextusen spänn. Pengar som du kan lägga på någon annan kul båt grej.

Är oxalsyra giftig?

Oxalsyra är en stark syra och du ska handskas försiktigt med den. Den kräver en viss försiktighet, ha därför handskar glasögon och heltäckande klädsel på dig. Och självklart förvarar den så att ingen råkar få i sig av vare sig pulver eller lösning. Men mycket mer är det inte.

Den är inte miljöfarlig, i utspädd form är den tämligen harmlös. Det finns till exempel små mängder av den i rabarber. Och vid nedbrytning (vilket görs när den bryter ned smutsen) bildas koldioxid, kolmonoxid och myrsyra.

Så vad väntar du på? Köp en bur och du kommer att ha oxalsyra och en stiligt ren vattenlinje i årtionden framöver.

Inlägget Oxalsyra – ren magi. dök först upp på Lustbåt.